Uppgifter: Trump pressade Ukraina att skona rysk oljeindustri – gav Putin dieselundantag utan offentliggjort motkrav

Donald Trump ska upprepade gånger ha krävt att Ukraina upphör med attackerna mot ryska oljeraffinaderier. När Ukraina vägrade ett ensidigt stopp gjorde Trump i stället upp med Vladimir Putin och lättade tillfälligt på sanktionerna mot rysk diesel. Samtidigt ville Putin inte förbinda sig att återuppta fredsförhandlingarna. Vad fick USA egentligen tillbaka?

Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR

USA president Donald Trump har träffat en överenskommelse med Vladimir Putin som gör det möjligt för Ryssland att åter exportera stora mängder diesel till USA och världsmarknaden.

Bakgrunden är enligt Axios en växande konflikt mellan Trumpadministrationen och Ukraina.

En amerikansk tjänsteman med direkt insyn uppger för tidningen att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ignorerat omkring sex amerikanska uppmaningar att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Attackerna har varit framgångsrika. De har slagit mot den ryska energiproduktionen, orsakat inhemska bränsleproblem och bidragit till att Ryssland begränsat sin dieselexport.

Men konsekvenserna har också märkts på den internationella marknaden.

När mindre rysk diesel nått ut samtidigt som kriget i Mellanöstern stört andra viktiga energileveranser har dieselpriserna stigit kraftigt – även i USA.

Trump tycks därför ha ställts inför ett politiskt val: fortsätta stödja Ukrainas försök att försvaga den ryska krigsekonomin eller försöka få ned de amerikanska bränslepriserna inför mellanårsvalet.

Han valde dieseln.

Ukraina ville ha ett ömsesidigt stopp

Det avgörande är att Ukraina inte tycks ha motsatt sig varje form av nedtrappning.

Zelenskyj har erbjudit sig att stoppa attackerna mot ryska energianläggningar om Ryssland samtidigt upphör med angreppen mot Ukrainas energisystem.

Det hade inneburit en ömsesidig uppgörelse där båda sidor avstod från angrepp mot viktig energiinfrastruktur.

Men enligt den amerikanska tjänstemannens uppgifter till Axios ville Trump att Ukraina skulle stoppa attackerna även utan någon motsvarande rysk eftergift.

Det skulle i praktiken innebära att Ukraina gav upp ett av sina effektivaste sätt att ekonomiskt försvaga Ryssland – samtidigt som Ryssland behöll möjligheten att angripa ukrainska kraftverk, elnät och annan energiförsörjning.

Ukraina vägrade.

Därefter gjorde Trump upp med Putin.

Ett tillfälligt undantag – inte hävda sanktioner

Flera medier har beskrivit beslutet som att Trump ”häver sanktionerna mot Ryssland”.

Det är för brett formulerat.

USA har inte avskaffat alla sanktioner mot Ryssland. Det amerikanska finansdepartementet har utfärdat en tidsbegränsad licens som undantar vissa transporter av rysk diesel från sanktionerna.

Enligt rapporteringen gäller undantaget fram till april 2027 för diesel som lastats på tankfartyg från och med fredagen.

Trump har uppgett att Ryssland omedelbart ska göra mer än 300 000 ton diesel tillgänglig. Därefter ska ytterligare 500 000 ton levereras i november, följt av en miljon ton och senare ytterligare tre miljoner ton.

Det handlar potentiellt om mer än 4,8 miljoner ton diesel.

Det är en konkret ekonomisk lättnad för Ryssland. Landet får möjlighet att åter sälja stora mängder av en viktig energiprodukt och därmed ta in nya exportinkomster.

Vad lovade Putin?

Den amerikanska eftergiften är synlig och mätbar.

Rysslands motprestation är betydligt svårare att finna.

Kreml uppger att Putin var ”lyhörd” eller visade förståelse för vissa amerikanska förslag om en nedtrappning av kriget.

Men formuleringen är diplomatisk och förpliktar inte Ryssland till någonting bestämt.

Putin har inte offentligt lovat att:

• upphöra med attackerna mot Ukrainas energisystem,
• acceptera en vapenvila,
• minska flyganfallen mot ukrainska städer,
• dra tillbaka några militära styrkor,
• eller återuppta fredsförhandlingarna på bestämda villkor.

Tvärtom uppgav Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov att den ryske presidenten under det omkring 90 minuter långa samtalet inte ville förbinda sig att återuppta fredsförhandlingarna med Ukraina.

Ryssland fick alltså ett konkret dieselundantag.

USA och Ukraina fick än så länge inga offentligt redovisade ryska eftergifter.

Uppgifter om hot mot underrättelsestödet

En ukrainsk tjänsteman uppger enligt Axios att amerikanska företrädare hotade att dra in USA underrättelsestöd om Ukraina fortsatte att ignorera Trumps krav.

Det vore i så fall en mycket allvarlig påtryckning.

Amerikansk underrättelseinformation har stor betydelse för Ukrainas möjligheter att upptäcka ryska angrepp, identifiera militära mål och skydda sin befolkning.

Men uppgiften är omstridd.

Den amerikanska tjänsteman som talat med Axios förnekar att något hot om indraget underrättelsestöd framfördes.

Det går därför inte att slå fast att Trumpadministrationen verkligen hotade Ukraina på detta sätt.

Det som kan sägas är att två anonyma källor lämnar motstridiga uppgifter. Innan dokumentation, fler oberoende vittnesmål eller ett officiellt erkännande finns måste hotet behandlas som en obekräftad uppgift.

Förhandlingar i Miami

Samtidigt som Trump förberedde telefonsamtalet med Putin pågick samtal i Miami mellan amerikanska, ukrainska och europeiska företrädare.

Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner ska där ha informerat den ukrainska delegationen om planerna på att lätta på sanktionerna mot rysk diesel.

Enligt Axios diskuterades även möjliga energiöverenskommelser med Ryssland som USA hoppas ska sänka bränslepriserna och locka Moskva till eftergifter i framtida fredssamtal.

Men ordningsföljden är anmärkningsvärd.

USA beviljade först Ryssland en konkret ekonomisk fördel. De eventuella ryska eftergifterna ska förhoppningsvis komma senare.

Witkoff och Kushner överväger nu att resa till både Moskva och Kiev för fortsatta samtal. Det är dock oklart om dieseluppgörelsen och den växande konflikten med Ukraina kommer att försvåra planerna.

Effektiva attacker mot den ryska ekonomin

Ukrainas angrepp mot ryska raffinaderier är inte slumpmässiga.

Rysslands olje- och gasinkomster är centrala för statens ekonomi och därmed för möjligheten att finansiera kriget. Raffinaderierna behövs dessutom för att producera diesel och andra bränslen som används både civilt och militärt.

Genom att angripa dessa anläggningar försöker Ukraina:

• minska Rysslands exportinkomster,
• skapa bränslebrist på den ryska hemmamarknaden,
• försvåra den militära logistiken,
• tvinga Ryssland att flytta luftvärn från fronten,
• och föra en del av krigets ekonomiska kostnad tillbaka till angriparen.

Att attackerna påverkat den internationella dieselmarknaden visar samtidigt hur sammanflätad världens energiförsörjning fortfarande är med Ryssland.

Väst försöker ekonomiskt isolera Moskva men påverkas när ryska leveranser försvinner.

Det är denna motsättning Trump nu försöker lösa – genom att åter öppna marknaden för rysk diesel.

Vem tjänar på uppgörelsen?

Trump hoppas kunna pressa ned dieselpriset och därmed minska missnöjet bland amerikanska väljare, åkerier, jordbrukare och företag.

Putin får möjlighet att åter öka Rysslands export och statliga inkomster.

Ukraina riskerar däremot att förlora både ekonomisk press på Ryssland och politiskt stöd från USA om landet fortsätter angripa raffinaderierna.

Det är fortfarande osäkert om de utlovade mängderna diesel blir tillräckligt stora och når marknaden tillräckligt snabbt för att påtagligt påverka amerikanska priser.

Men den politiska effekten är omedelbar.

Putin kan visa att USA är berett att lätta på sanktionerna trots att kriget fortsätter. Ukraina får samtidigt beskedet att effektiva angrepp mot den ryska krigsekonomin kan få Washington att reagera mot Kiev snarare än mot Moskva.

Vad är bekräftat?

Fakta:

• Trump och Putin har talat i telefon.
• USA har utfärdat ett tillfälligt sanktionsundantag för rysk diesel.
• Ryssland har lovat att göra stora mängder diesel tillgänglig för USA och världsmarknaden.
• Ukrainska attacker har skadat ryska raffinaderier och bidragit till bränsleproblem i Ryssland.
• Putin ville inte förbinda sig att återuppta fredsförhandlingarna.
• Någon konkret rysk militär nedtrappning har inte offentliggjorts.

Källuppgifter från en anonym amerikansk tjänsteman:

• Trump ska omkring sex gånger ha krävt att Ukraina stoppar raffinaderiattackerna.
• Zelenskyj ska ha avvisat ett ensidigt stopp.
• Trumps dieseluppgörelse med Putin ska ha varit en följd av Ukrainas vägran.

Omstridd och obekräftad uppgift:

• En ukrainsk källa säger att USA hotade att dra in underrättelsestödet.
• En amerikansk källa förnekar att hotet framfördes.

Inte klarlagt:

• Vad Putin konkret lovade Trump.
• Om USA fick någon omedelbar motprestation.
• Vilka företag som ska köpa och transportera dieseln.
• Hur stora intäkter uppgörelsen ger Ryssland.
• Om dieselpriserna i USA faktiskt kommer att sjunka.
• Om undantaget dras tillbaka om Rysslands attacker fortsätter.

Frågorna Trumpadministrationen måste besvara

• Krävde Trump ett ensidigt ukrainskt stopp utan motsvarande krav på Ryssland?
• Varför skulle Ukraina avstå från angrepp mot rysk energiinfrastruktur medan Ryssland får fortsätta slå mot den ukrainska?
• Hotade USA att dra in underrättelsestödet?
• Vad lovade Putin i utbyte mot dieselundantaget?
• Varför beviljades Ryssland en ekonomisk lättnad innan någon nedtrappning kunde konstateras?
• Hur ska USA förhindra att dieselintäkterna finansierar fortsatt krigföring?
• Kan undantaget omedelbart återkallas om Putin inte gör några eftergifter?
• Är amerikanska bränslepriser nu viktigare än den ekonomiska pressen på Ryssland?

Putin fick något konkret – Ukraina fick nya krav

Det finns fortfarande uppgifter som behöver verifieras.

Vi vet inte säkert om USA hotade att dra in underrättelsestödet. Vi har heller inte fått se någon fullständig dokumentation över vad som sades mellan Trump och Putin.

Men själva resultatet går att bedöma.

Ryssland fick ett tidsbegränsat men ekonomiskt värdefullt undantag från dieselsanktionerna. Putin gjorde inget offentligt åtagande om vapenvila eller nya fredsförhandlingar.

Ukraina fick däremot nya amerikanska krav på att upphöra med attacker som bevisligen skadat den ryska energisektorn.

Detta väcker en större fråga om Trumps fredspolitik:

Försöker USA använda ekonomiska eftergifter för att locka Putin till förhandlingsbordet – eller har Putin ännu en gång fått betalt för vaga löften om att kanske lyssna?