Chartrat flyg till Somalia lyfte – men vad hände efteråt?
Article Read Time
Ett chartrat plan lyfte från Arlanda med omkring tio somaliska medborgare ombord, enligt Expressen och Aftonbladet. Men att planet lämnat Sverige bekräftar inte i sig att utvisningarna slutfördes. Myndigheterna har inte offentligt redovisat vilka som var ombord eller vad som hände efter ankomsten.
Av Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
Ett chartrat flygplan lyfte från Arlanda under natten mot onsdagen med ett tiotal personer som skulle utvisas till Somalia, enligt uppgifter till Expressen och Aftonbladet. Aftonbladet skriver att Kriminalvården inte ville bekräfta om eller när transporten genomfördes eller vilka som fanns ombord.
Det finns en viktig skillnad mellan att ett plan lyfter och att en utvisning är genomförd. Det är inte offentligt bekräftat att de ombordvarande togs emot i Somalia.
Vad låg bakom besluten?
Expressen uppger att flera av personerna är dömda för brott, men att brottsligheten inte ligger till grund för utvisningsbesluten. Enligt tidningens källor handlar besluten i stället om uppgifter som personerna ska ha lämnat om bland annat identitet och klantillhörighet. De uppgifterna har inte redovisats offentligt i en samlad myndighetsredogörelse.
Aftonbladet rapporterar att två 22-åriga syskon, som bott i Sverige i tio år, skulle finnas bland dem som skulle utvisas. Deras advokat ifrågasätter besluten och beskriver situationen som ett lidande för familjen. Det är de berördas och advokatens uppgifter; de ersätter inte en granskning av de enskilda besluten och deras rättsliga grunder.
Tidigare försök har avbrutits
Ett tidigare försök i september avbröts efter protester från passagerare på ett reguljärflyg och piloten beslutade att inte lyfta, enligt Aftonbladet. I oktober 2025 stoppades en annan planerad transport efter att Somalia enligt medierapportering inte ville ta emot personerna vid det tillfället.
Den här gången användes ett särskilt chartrat plan. Kriminalvården har beskrivit charterflyg som normal hantering när flera personer ska till samma destination eller när säkerhetsskäl kräver det, enligt Aftonbladet.
Bistånd och återtagande – vad är klarlagt?
Frågan har också kopplats till Sveriges relation med Somalia. Sveriges Radio Ekot har rapporterat om en överenskommelse från 2023 där 100 miljoner kronor i svenskt bistånd styrdes till projekt nära den somaliske premiärministerns kansli, samtidigt som Somalia skulle ta emot fler tvångsutvisade medborgare.
Regeringen säger att Sverige inte har ingått någon formell överenskommelse om bistånd i utbyte mot utvisningar. Samtidigt har regeringen beskrivit migration som en del av dialogen med Somalia och sagt att utvecklingssamarbete kan användas som ett utrikespolitiskt verktyg för att få till bättre samarbete om migration.
Vad vet vi – och vad behöver klarläggas?
Det som rapporterats: Ett chartrat plan lyfte från Arlanda med ett tiotal somaliska medborgare som skulle utvisas. Tidigare försök har avbrutits. Biståndets koppling till samarbetet om återtagande har granskats av Ekot och ifrågasatts politiskt.
Det som fortfarande saknar offentlig redovisning: Om personerna togs emot i Somalia, vilken myndighet som fattade respektive beslut, hur transporten följdes upp och vad den kostade. Det behöver också gå att granska hur myndigheterna säkerställde de berördas rättigheter under transporten.
När utvisningar genomförs under begränsad insyn blir uppföljningen central. Vilka uppgifter kan myndigheterna lämna utan att röja skyddade personuppgifter – och hur kan allmänheten kontrollera att besluten och transporterna följt lagen?
