Försvarets nya logistiknätverk – 47 orter och en fråga om ansvar
Article Read Time
Enligt Aftonbladet visar en hemlig karta ett planerat militärt logistiknätverk med 69 noder på 47 orter. Det första beredskapsavtalet har tecknats med Hallands Hamnar. Nätverket ska göra det möjligt att ta emot, försörja och flytta allierade förband genom Sverige. Samtidigt återstår frågor om kostnader, kommunernas ansvar och hur nätverket ska byggas ut.
Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
1 november 2026 – Nyhetsfördjupning och analys
Första avtalet är på plats
Avtalet mellan Försvarsmaktens logistik och Hallands Hamnar trädde i kraft den 1 november. Försvarsmakten beskriver det som det första konkreta steget i ett större logistiknätverk. Halmstads och Varbergs hamnar ska kunna ställas om för militära behov och fungera som delar av transportvägarna vidare genom Norden. forsvarsmakten.se
Enligt Aftonbladet omfattar den hemliga kartan 69 noder på 47 svenska orter. Men det är viktigt att skilja mellan en planerad utbyggnad och ett färdigt nätverk: det offentligt bekräftade avtalet med Hallands Hamnar är ett första steg. Försvarsmakten beskriver fortfarande fler noder som prioriterade och under uppbyggnad.
Civila resurser blir en del av beredskapen
Logistiknätverket handlar inte enbart om militära anläggningar. Det bygger också på hamnar, vägar, järnvägar, omlastningsplatser och avtal med civila och kommersiella aktörer. Riksrevisionen beskriver Natos Reinforcement and Sustainment Network som ett fysiskt och funktionellt nätverk som även omfattar de regler och processer som behövs för att flytta förband och materiel mellan länder. Sveriges riksdag
I praktiken kan ett avtal innebära att en hamn, en rastplats eller en annan verksamhet ska kunna tillhandahålla särskilda resurser inom en bestämd tid. Försvarsmaktens logistikchef beskriver ersättningen som en beredskapspremie: tillgång till något inom exempelvis 48 timmar, en vecka eller 30 dagar.
Det är en tydlig förändring i hur civil infrastruktur planeras för kris och krig. Logistiken kan vara avgörande för att både svenska och allierade förband ska kunna verka uthålligt. Men ju större beroendet av civila resurser blir, desto viktigare är det att veta vilka åtaganden som görs och vem som betalar.
Kostnaderna är fortfarande en öppen fråga
Aftonbladet beskriver hur Halmstads kommun tidigare stoppade investeringar på hundratals miljoner kronor efter en strid om vem som skulle stå för kostnaden för infrastruktur som kan behövas för militära transporter. Det nya beredskapsavtalet löser inte den frågan.
Här behöver staten redovisa mer än att nätverket är strategiskt viktigt. Vilka kostnader ska staten ta? Vilka hamnar hos kommuner eller företag? Vad innebär beredskapsavtalen för deras vanliga verksamhet? Och vilka åtaganden måste de kunna uppfylla med kort varsel?
Sekretess kring detaljerade noder och kapaciteter kan vara motiverad av säkerhetsskäl. Men sekretess får inte göra det omöjligt att granska ekonomin, ansvarsfördelningen och hur kommuner och företag påverkas.
Logistiknätverket kan stärka Sveriges och Natos försvar. Granskningen måste samtidigt följa pengarna, avtalen och ansvaret – från statens beslut till den lokala hamn eller verksamhet som förväntas stå redo.
