TRUMP TJÄNAR PÅ KRYPTO – KAN HAN SAMTIDIGT PÅVERKA REGLERNA?
Article Read Time
Ett regelverk som branschen vill ha
Kryptobranschen har länge efterfrågat tydligare amerikanska regler.
Lagförslaget skulle bland annat fördela tillsynsansvaret mellan finansinspektionen SEC och råvarumyndigheten CFTC. Det skulle också skapa tydligare bestämmelser för hur digitala tillgångar får emitteras, säljas och handlas.
Förespråkarna hävdar att dagens osäkerhet hämmar innovation, driver företag utomlands och lämnar konsumenter utan ett tydligt skydd.
Republikanska senatorer har också varnat för att USA riskerar att förlora inflytande över den framtida finansiella infrastrukturen om andra länder skapar sina regler först.
Det är relevanta argument. Kryptomarknaden är stor, internationell och fortfarande förknippad med bedrägerier, spekulation och oklara ansvarsgränser.
Men lagstiftningen har ett problem som inte kan regleras bort med tekniska definitioner.
Presidentens familj är själv ekonomiskt engagerad i branschen.
Familjens kryptointressen
Donald Trump gick från att vara kritisk mot kryptovalutor till att profilera sig som branschens politiska allierade.
Trump och hans familj har kopplingar till bland annat kryptoföretaget World Liberty Financial. Presidenten och hans närstående har dessutom förknippats med egna digitala tillgångar och så kallade mememynt.
Enligt AP har familjen fått mer än 500 miljoner dollar i intäkter genom World Liberty Financial. Uppgiften gäller intäkter och ska inte automatiskt tolkas som ren vinst eller pengar som personligen betalats direkt till presidenten.
Det är en viktig skillnad.
Men även med den reservationen är de ekonomiska intressena tillräckligt stora för att väcka frågor om oberoende, jäv och politiskt inflytande.
När en president stödjer lagstiftning som kan påverka värdet och framtidsutsikterna för en bransch där den egna familjen är engagerad uppstår en intressekonflikt – eller åtminstone en tydlig risk för en sådan.
Demokraterna krävde hårdare etiska regler
Demokratiska senatorer ville se starkare begränsningar för presidenter och andra höga befattningshavare med ekonomiska intressen i digitala tillgångar.
Bland kraven fanns regler som skulle kunna tvinga en president att avyttra kryptoinnehav över en viss nivå. Kritikerna ansåg att lagförslaget inte innehöll tillräckliga skydd mot att politiska beslut används för personlig ekonomisk vinning.
Förespråkarna svarade att förslaget skulle ge konsumenterna större säkerhet och att fortsatt rättslig osäkerhet också medför risker.
Båda sakerna kan vara sanna samtidigt.
USA kan behöva ett tydligare regelverk för kryptovalutor. Men behovet av regler gör inte frågan om presidentens privata intressen mindre viktig. Tvärtom borde ett nytt regelverk göra kraven på öppenhet och oberoende ännu större.
