EU:s nya idé: Medlemskap utan rösträtt – blir Kanada först i Europas andra ring?
Article Read Time
Djupare än frihandel – mindre än medlemskap
Kanada har redan ett omfattande handelsavtal med EU genom Ceta. Ett associerat medlemskap skulle sannolikt gå betydligt längre.
Samarbetet skulle kunna omfatta:
- delar av EU:s inre marknad
- försvarsindustri och gemensamma upphandlingar
- kritiska mineraler
- energi och råvaruförsörjning
- artificiell intelligens och datorkapacitet
- rymdverksamhet
- forskning och utbildningsprogrammet Erasmus+
- digital handel och finansiella tjänster
Kanadas premiärminister Mark Carney har välkomnat ambitionen men inte accepterat någon färdig modell. I Europaparlamentet talade han i stället om en ”allians för framtiden” och räknade upp de områden där Kanada vill samarbeta. Europaparlamentets redogörelse för Carneys tal
Det tyder på att Ottawa föredrar ett sektorsvis samarbete framför att automatiskt ansluta sig till hela EU:s regelverk.
Norge visar både fördelen och priset
Den närmaste existerande jämförelsen är Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.
Norge, Island och Liechtenstein får genom EES tillgång till stora delar av EU:s inre marknad. I gengäld inför de en betydande mängd EU-lagstiftning i sina egna rättssystem.
De kan delta i expertgrupper och påverka under beredningen. Men de har inga ledamöter i Europaparlamentet, ingen rösträtt bland medlemsländerna och ingen kommissionär när de slutliga besluten fattas.
De blir i stor utsträckning regelmottagare i stället för regelskapare.
Det är den grundläggande konflikten även Kanada skulle behöva hantera:
Hur mycket marknadstillträde kan ett land få utan att överlåta politiskt inflytande – och hur många EU-regler kan det acceptera utan egen rösträtt?
