Tre mandats marginal – kan några få ledamöter styra hela Sverige?
Article Read Time
Mandatet tillhör ledamoten
En riksdagsledamot som lämnar eller utesluts ur sitt parti behåller normalt sin plats. Ledamoten blir då politisk vilde och kan rösta utan partigruppens kontroll.
Principen är viktig: de folkvalda ska inte juridiskt ägas av sina partier. En ledamot ska kunna följa sitt samvete och sitt demokratiska uppdrag.
Men i ett mycket jämnt parlament kan principen ge en ensam avhoppare en maktposition som väljarna knappast kunnat förutse.
En sådan ledamot kan bli avgörande i förhandlingar om budgetar, misstroendeförklaringar och lagstiftning. Risken uppstår då att politiska eftergifter riktas till enskilda personer i stället för att förankras öppet mellan partier.
Det finns i nuläget inga belägg för att någon nyvald ledamot tänker använda sin ställning på det sättet. Det är risken i systemet – inte ett konstaterat maktmissbruk – som måste granskas.
Vem får egentligen makten?
Det formella svaret är att väljarna har fördelat mandaten och att riksdagen fattar besluten.
Det praktiska svaret är mer komplicerat.
I en riksdag där blocken skiljs åt med tre mandat kan den verkliga makten periodvis hamna hos:
- ett litet stödparti som hotar att fälla budgeten,
- en enskild ledamot som vägrar följa partilinjen,
- en politisk vilde utan tydligt väljaruppdrag,
- partier som väljer att avstå i statsministeromröstningen,
- eller den som kontrollerar när och hur en omröstning genomförs.
Det gör inte systemet odemokratiskt. Parlamentarism bygger på förhandlingar och kompromisser.
Men ju mindre marginalen är, desto större blir kravet på öppenhet. Väljarna behöver få veta vilka eftergifter som görs, vilka löften som lämnas och vem som i praktiken fått avgöra besluten.
Vad saknas?
Partierna behöver redovisa hur de tänker säkerställa att riksdagen kan fungera under hela mandatperioden:
- Ska ett nytt kvittningssystem omfatta samtliga partier?
- Hur ska överenskommelser med stödpartier offentliggöras?
- Vad händer om en ledamot lämnar sitt parti?
- Vilka frågor får bli förhandlingsvara för att rädda regeringen?
- Och kan en regering med tre mandats marginal verkligen lova fyra års stabilitet?
Det svenska folket har valt 349 ledamöter.
Ändå kan mandatperiodens viktigaste beslut komma att avgöras av två eller tre personer som de flesta väljare knappt känner till.
Det är valets bortglömda maktfråga – och den bör granskas innan den första avgörande omröstningen, inte efteråt.
