Trump säger ”kontroll” – Danmark säger ”suveränitet”: Vad står egentligen i Grönlandsavtalet?
Article Read Time
Avtalet är ännu inte undertecknat
Rubriken att USA redan har tagit permanent kontroll över Grönlands säkerhet går längre än vad som för närvarande kan slås fast.
Detta vet vi:
- De tre regeringarna förväntar sig att underteckna avtalet i anslutning till FN:s generalförsamling i New York.
- Avtalstexten har ännu inte offentliggjorts.
- Uppgörelsen måste genomgå nödvändiga parlamentariska processer innan den kan träda i kraft.
- Danmark och Grönland behåller enligt sina regeringar suveräniteten och den formella beslutanderätten över territoriet.
Det finns alltså en politisk överenskommelse, men ännu inget offentliggjort och ikraftträtt avtal som gör det möjligt att kontrollera exakt vilka befogenheter USA får.
Trumps version: amerikansk vetorätt
Enligt Trump ska avtalet hindra amerikanska motståndare från att etablera baser, trupper eller känsliga investeringar på Grönland utan skriftligt godkännande från Washington.
Om detta verkligen står i den slutliga avtalstexten skulle USA kunna få något som liknar en säkerhetspolitisk vetorätt – även om Danmark formellt behåller suveräniteten.
Men tills texten publiceras måste uppgiften beskrivas som Trumps påstående om avtalets innebörd.
Det är inte heller klarlagt vad uttrycket ”alla andra behov” omfattar. Handlar det enbart om militär säkerhet, eller även om hamnar, flygplatser, telekommunikation, råvaror, energiprojekt och utländska investeringar?
Här ligger avtalets kanske viktigaste obesvarade fråga.
USA finns redan på Grönland
Den amerikanska närvaron är inte ny.
USA har haft omfattande militära rättigheter på Grönland genom försvarsavtalet från 1951. Det ger USA möjlighet att efter överenskommelse anlägga och driva försvarsområden, stationera personal och kontrollera militära aktiviteter inom dessa områden – utan att dansk suveränitet formellt upphör.
Avtalet gäller så länge Nordatlantiska fördraget består. 1951 års försvarsavtal
USA driver i dag Pituffik Space Base i nordvästra Grönland. Basen har betydelse för robotvarning, rymdövervakning och försvaret av Nordamerika.
Den centrala frågan är därför inte om USA får finnas på Grönland. Det gör landet redan.
Frågan är om det nya avtalet utvidgar USA:s rättigheter från bestämda försvarsområden till ett mer övergripande inflytande över hela öns säkerhet, investeringar och strategiska infrastruktur.
