Trump stänger ute kritiska medier – när blir presskontroll ett grundlagsbrott?
Article Read Time
Trump pekar inte ut något sakfel
Trump anklagar medierna för att sprida ”falska nyheter” och beskriver deras bevakning som lögner och fiktion.
När han fick frågan om någon särskild publicering låg bakom förbudet svarade han emellertid att det handlade om samlade rapporter under flera år. Enligt Trump publicerar medierna medvetet negativa nyheter för att skada republikanerna och hans administration.
Detta är presidentens påstående.
Vad som hittills saknas är en offentlig redovisning av vilka konkreta uppgifter som varit felaktiga, vilka rättelser som begärts och vilka regler de berörda journalisterna påstås ha brutit mot.
Skillnaden är central. Kritik mot felaktig journalistik är legitim. Att straffa redaktioner för att deras rapportering uppfattas som negativ är något helt annat.
Förbudet kan prövas i domstol
USA:s första författningstillägg skyddar pressfriheten och begränsar statens möjligheter att ingripa mot medier på grund av deras innehåll eller åsikter.
Det innebär dock inte att varje journalist har en ovillkorlig rätt att närvara överallt där presidenten befinner sig. Vita huset kan införa säkerhetskrav och begränsa antalet deltagare vid exempelvis möten i Ovala rummet.
Men när regeringen har skapat ett system för pressackreditering får tillträdet inte hanteras helt godtyckligt.
I rättsfallet Sherrill mot Knight slog en federal appellationsdomstol 1977 fast att avslag på presskort måste bygga på tydliga regler och föregås av ett rättssäkert förfarande. Journalisten ska få veta skälen och ges möjlighet att bemöta dem.
När Trump under sin första mandatperiod drog in CNN-reportern Jim Acostas presskort beordrade en domstol Vita huset att återställa det. Domstolen ansåg att handläggningen inte uppfyllde grundläggande krav på rättssäkerhet.
Ett ännu bredare ingrepp
Den aktuella åtgärden förefaller gå längre än konflikten med Acosta.
Här handlar det inte om en enskild journalists uppträdande vid en presskonferens. Tre hela nyhetsorganisationer har pekats ut, och presidentens egen motivering handlar uttryckligen om deras rapportering.
Det stärker misstanken om att beslutet bygger på innehållet i journalistiken – det som i amerikansk rätt kan betraktas som åsiktsdiskriminering.
Samtidigt är rättsläget inte helt enkelt. I den tidigare tvisten med Associated Press gav en appellationsdomstol Vita huset större utrymme att välja vilka journalister som får följa presidenten i begränsade utrymmen som Ovala rummet och Air Force One.
Det nya förbudet tycks däremot omfatta det allmänna tillträdet till Vita huset. Omfattningen kan därför bli avgörande vid en kommande rättslig prövning.
