USA hjälper Ukraina – men vem bestämmer vilka mål Ukraina får slå mot?
Article Read Time
Ukraina har hittat Rysslands känsliga punkt
Ukrainas långdistansdrönare har förändrat krigets geografi.
I stället för att enbart bekämpa ryska styrkor vid fronten har Ukraina angripit raffinaderier, bränsledepåer och annan energiinfrastruktur långt inne i Ryssland.
Strategin har flera syften:
- minska tillgången på drivmedel för den ryska krigsmakten,
- öka Rysslands kostnader för att skydda ett mycket stort territorium,
- begränsa exportintäkterna,
- visa den ryska befolkningen att kriget inte kan hållas utanför landets egna gränser.
Attackerna har blivit ett av Ukrainas få sätt att slå mot Rysslands ekonomiska uthållighet utan att behöva bryta igenom de starkt befästa frontlinjerna.
Men samma framgång gör angreppen politiskt känsliga.
När raffinaderier slås ut kan effekterna märkas långt utanför Ryssland. Bränslepriser, transporter och jordbruk påverkas även i länder som stödjer Ukraina.
Det som militärt stärker Kyiv kan därför politiskt försvaga stödet från Washington.
Trump: Sluta angripa raffinaderierna
Enligt uppgifter till Financial Times uppmanade Trump Zelenskyj att stoppa angreppen mot den ryska raffinaderisektorn. Presidentens främsta oro ska ha varit tillgången på diesel och stigande priser.
Någon bindande överenskommelse fanns då inte, enligt ukrainska företrädare. www.ft.com
Trump har senare hävdat att Ryssland och Ukraina enats om att sluta angripa varandras energianläggningar. Beskedet överraskade ukrainska företrädare, eftersom det saknades verifierbara ryska garantier.
Zelenskyj har sagt att Ukraina är berett att avstå från sådana attacker – men bara om Ryssland gör detsamma och överenskommelsen kan kontrolleras. www.ft.com
Den ukrainska reservationen är central.
Ryssland har under flera vintrar angripit ukrainska kraftverk, elnät och värmeanläggningar. Ett ensidigt ukrainskt stopp skulle kunna skydda den ryska energisektorn samtidigt som ukrainska städer fortsätter att utsättas.
Inget färdigt avtal efter mötet
Trump och Zelenskyj möttes i New York den 22 september. Samtalet varade omkring 40 minuter och handlade bland annat om militärt stöd, luftförsvar, fredsförhandlingar och en möjlig vapenvila kring energiinfrastrukturen.
Zelenskyj beskrev mötet som positivt och produktivt. Ukraina uppgav sig vara redo för ett ömsesidigt stopp för energiattacker.
Men något färdigt avtal presenterades inte. Framför allt saknas fortfarande ett trovärdigt besked om vad Ryssland accepterar och hur eventuella brott mot uppgörelsen skulle kontrolleras. meduza.io
Det som finns är därför ett förslag och en förhandlingslinje – inte en säker vapenvila.
