Sverige styrs av en regering som avgått – hur mycket makt har Kristersson kvar?
Article Read Time
Riksdagen kan kontrollera – men ofta i efterhand
Övergångsregeringen står fortfarande under riksdagens kontroll.
Riksdagsledamöter kan ställa frågor, begära debatter och anmäla statsråd till konstitutionsutskottet. KU granskar hur ministrarna utövat sina ämbeten och hur regeringsärenden har handlagts. Sveriges riksdag
Riksdagen kan också avslå propositioner eller fatta beslut som går emot regeringens linje.
Men mycket av kontrollen sker i efterhand. Ett regeringsbeslut kan redan ha fått politiska eller ekonomiska konsekvenser när granskningen är färdig.
Det gör öppenheten särskilt viktig. En övergångsregering bör tydligt kunna förklara varför ett större beslut inte kunde vänta och hur det förhåller sig till principen om politisk återhållsamhet.
Erfarenheten från 2018
Efter valet 2018 styrdes Sverige av en övergångsregering under flera månader medan partierna försökte enas om en statsminister.
Konstitutionsutskottet granskade senare om reglerna och riktlinjerna var anpassade till en så långdragen regeringsbildning. Frågan var bland annat om en regering som länge sitter kvar kan fortsätta hålla tillbaka beslut utan att staten och förvaltningen tar skada. riksdagen.se
Här finns ett grundläggande dilemma.
Ju kortare övergångsperioden är, desto enklare är det att skjuta upp politiskt känsliga frågor.
Ju längre perioden pågår, desto fler beslut blir svåra att vänta med. Till slut kan återhållsamheten i sig skapa problem för myndigheter, företag och medborgare.
Budgeten kan bli nästa prövning
Sista dagen för att lämna höstens budgetproposition är den 12 november 2026.
Om regeringsbildningen drar ut på tiden kan en övergångsregering därför behöva förbereda eller lämna budgeten för 2027.
En sådan budget bör enligt etablerad praxis vara återhållsam och i huvudsak utgå från redan beslutade regler och nödvändiga justeringar. Men budgeten är samtidigt regeringens viktigaste politiska dokument.
Även en ”neutral” budget innehåller prioriteringar. Att fortsätta finansiera en verksamhet, avstå från en reform eller räkna upp ett anslag är också beslut som får konsekvenser.
Den verkliga maktfrågan blir därför inte bara vem som sitter i regeringen – utan vem som får formulera det ekonomiska utgångsläget för nästa regering.
