Europas luftförsvar halkar efter – är Sverige redo för drönarkriget?
Article Read Time
Sverige investerar miljarder i luftvärn och system mot drönare. Försvarsmakten säger att förmågan redan finns. Samtidigt byggs flera avgörande delar fortfarande ut – och regeringen har först nu börjat utreda skyddet av det civila samhället. Nato-medlemskapet innebär stöd, men inget automatiskt skydd över varje stad, hamn och kraftverk.
Redaktionen, S. Kling, VIGRANSKAR
Drönarna har förändrat kriget i Ukraina.
Billiga farkoster används för spaning, sabotage och anfall mot soldater, fordon, energisystem och civil infrastruktur. Tekniken utvecklas så snabbt att utrustning och metoder kan bli föråldrade innan de hunnit införas fullt ut.
Lettlands president Edgars Rinkēvičs varnar för att Europa och Nato inte håller jämna steg. Enligt honom finns allvarliga brister inom luftvärn, drönarförsvar och skydd mot ballistiska robotar. Han bedömer att många Natoländer skulle få svårt att möta ett större ryskt luftangrepp.
Samtidigt betonar han att det inte finns tydliga tecken på en nära förestående konventionell invasion. Det mer sannolika hotet är provokationer, sabotage, cyberangrepp och drönarincidenter som prövar Europas sammanhållning. theguardian.com
Frågan för Sverige är därför inte bara om landet har luftvärn.
Frågan är vad som kan skyddas, hur länge och mot hur många samtidiga hot.
