Europas luftförsvar halkar efter – är Sverige redo för drönarkriget?
Article Read Time
Vad vet vi – och vad saknas?
Det vi vet: Sverige har Patriot, stridsflyg, radarsystem och särskild förmåga mot mindre drönare. Nya system har beställts och miljardinvesteringar pågår.
Det myndigheterna påstår: Försvarsmakten säger att det redan finns utrustning och utbildad personal som kan upptäcka och oskadliggöra drönare.
Det vi inte vet: Hur stor del av landet och hur många samhällsviktiga mål som kan skyddas samtidigt. Uppgifterna är till stor del militära hemligheter.
Vår analys: Sverige är betydligt bättre förberett än för några år sedan, men den offentliga informationen visar att landet befinner sig mitt i en uppbyggnad – inte vid dess slut.
Det är uthålligheten som avgör
Frågan ”är Sverige redo?” kan därför inte besvaras med ett enkelt ja eller nej.
Sverige har en verklig militär förmåga, en växande försvarsbudget och tillgång till Natos gemensamma planering. Det ska inte underskattas.
Men landet saknar ett heltäckande skydd mot alla slags drönare och robotar. Det gör sannolikt också övriga Europa. Inget modernt samhälle kan garantera att varje mål skyddas vid ett omfattande luftangrepp.
Den avgörande frågan är i stället hur mycket Sverige klarar efter den första attacken.
Finns ammunition, reservdelar och personal för nästa dygn? Kan skadade system ersättas? Kan elnät och kommunikationer fortsätta fungera? Kan samhället stå emot även när angriparen skickar nya drönare natt efter natt?
Det är där Ukrainas viktigaste lärdom finns:
Drönarkriget avgörs inte bara av vem som har den bästa tekniken – utan av vem som snabbast kan anpassa sig och längst kan fortsätta strida.
